Denna veckan är den värsta på hela december och jag mår verkligen inte bra av den! Jag hinner hem och vända ungefär och det är tidiga monar och sena kvällar. Allt i följa av dåligt samvete och ångest för att jag inte hinner något annat eller stanna upp och tänka på någon annan. Jag känner mig omänsklig och min kropp lever på sköra trådar hela tiden. 

Igår var det ännu en tidig morgon, till jobbet och jobba några timmar, sedan hem och duscha, göra sig iordning och bort till en restaurang här Istanbul för att äta middag med mitt extra knäcks jobb. Jag hade haft gråten i halsen hela dagen och varje sekund på hela dagen var en plåga. Kom hem kl halv 11 på kvällen och när jag kramade om min sambo så brast allt. Men jag hann inte ens vara ledsen ordentligt för att jag var tvungen att gå och lägga mig för jag ska ju jobba idag.

Nu är det två jobbdagarna kvar av denna fruktansvärda vecka! Sen tar jag i alla fall en dags ledigt. Jag vill så jävla gärna klara detta! Jag vill vara stark och jag vill kunna njuta av livet. Men just nu är allt bara en stress och ett bekymmer! Jag vet helt ärligt inte hur länge till min kropp orkar. Den bryts ner en liten bit varje dag och snart orkar inte huvudet heller. Jag behöver sömn och vila. Men det kan jag inte fp just nu då stressen är så total.

Vad jag önskar att allt kommer ordna sig!