Det kanske låter konstigt men jag är Ingen människa som behöver särskilt mycket sömn. Tvärt om. Sover jag många timmar som de flesta behöver varje natt blir jag jätte trött. 5-6 timmars sömn är lagom för att jag ska få min energi. Vissa perioder sover jag som de flesta gör och vissa perioder sover jag inte mycket. Är inne i en sådan period nu. Inatt låg jag vaken i flera timmar, la mig kl 11 och jag behövde sova för att jag skulle upp tidigt och hade en lång arbetsdag framför mig. Men sova gick inte. Efter kl 5 på morgonen lyckades jag somna efter hur mycket plågandes som helst. Jag hatar när jag vet att jag måste sova för att jag ska upp tidigt. Men klockan ringde vid åtta och då kändes det bara som jag sovit lite halvdant. Visst var jag mör i kroppen men det har inte varit några större problem för mig idag med trötthet. Nu är klockan över elva och jag är fortfarande inte trött. Visst är det konstigt med tanke på att jag inte sovit ordentligt på ca 10 nätter.

Perioderna när jag kan sova älskar jag det och tycker det är världens skönaste. Men när jag har perioder jag inte kan sova finns det ingen ro till det. Jag vill inte sova och tycker det bara känns som ett jävligt tråkigt måste. Sanningen är den att när jag ligger där i sängen vaken efter flera timmars försök att dova så skulle jag kunna resa mig upp och gå ut för att springa en runda. Jag hinner fundera så sjukt mycket under dessa vakna timmar och det är oftast den stora anledningen till att jag inte kan sova från allra första början, tankar, idéer och lusten till att göra annat.

På tal om det...snart är det dags att sova. Och ikväll hoppas jag på att somna fort som tusan och gott. Det väntar en ny jobbdag imorgon och jag har många sov timmar att ta igen!

God natt!