Träningen har legat nere i säkert ett halvår. Sedan vi kom hem från en fantastisk resa från Kreta förvandlades mitt kontrollbehov av vad jag stoppade i mig och jag kanske ska säga att det inte var så dåligt ändå. För sedan dess så har jag ätit vad jag velat och jag har lärt mig, för första gången i mitt liv tycka om min kropp! Den känslan är så underbar. Att slippa den ständiga ångesten varje dag som plågar den. Inte för att jag har slutat bry mig om hur jag ser ut. Tvärt om, jag har bara lärt mig aceptera mig själv för den jag är. Jag kommer med all säkerhet berätta mer om det senare.

 

Eftersom jag varit så sugen de senaste månaderna på att komma igång med träningen igen de senaste månaderna så kändes 2013 som det perfekta startskottet. Så´den 2 januari så körde jag igågn och bestämde mig för att jag inte skulle äta godis på en månad och komma igång med träningen och också tänka på vad jag stoppar i mig. Detta är inte för att gå ner en massa kilon utan det är för att må bra och naturligtvis kan det vara kul att se vad som händer med kroppen utsendemässigt. Men jag väger mig inte varje dag om jag säger så. Dessutom har jag kommit överens med mig själv att inte gå ut för hårt utan allt ska vara lagom. Inget pressande av träning eller sallad varje dag utan jag gör det som passar mig själv.

 

Nu har det gått 2 veckor sedan jag sa att jag skulle ha uppehåll från godis och det går bra! Men dessvärre kommer jag inte igång med träningen som jag vill. Visst, jag har varit duktig och tränat varje dag men jag blir sjuk hela tiden och det stoppar mig. I slutet av förra året så åkte jag på den enda sjukdomen efter den andra och nu är det dags igen. Jag är förkyld och jävlig. Hatar det och jag orkar inte med att hela tiden dra på mig en massa skit. Jag gör så lite jag kan då detta är min lediga dag. Men imorgon måste jag till jobbet vare sig jag orkar eller inte. Jag kan inte vara hemma från jobbet mer nu!