Det har varit höst i en månad och jag vill redan ha vår. Mörkret får mig bara att må dåligt. Det har jag fått bevisat för mig själv idag. Förkylningen vägrar att släppa och den sitter fortfarande kvar i näsan, halsen, magen och kroppen. Jag är trött och hängig och vädret gör inte saker bättre om man säger så. Känner en oro i kroppen när jag tänker på alla månader av kyla och mörker. Dessutom har jag en sådan ångest över dessa veckorna som kommer framöver. Jag har så mycket jobb som jag måste försöka kombinera med annat. Har ingen motivation eller glädje alls och det känns skit. Den enda glädjen idag och varit filmen dumma mej 2 och Atlas. Min lilla söta, älskade hund. Jag kan inte fatta hur mycket kärlek och glädje han ger. Det gör mig på riktigt lycklig. Min underbara, fina, lilla Atlas <3