Jag som såg framemot en ny, bra vecka. Men tji fick jag. Även denna veckan har varit under all kritik. Fortfarande värk i kroppen och omänskligt trött. Gått och oroat mig varför det sitter i så länge och börjat misstänka sköldkörteln igen. Fått panik, känt stress och inte orkat något. Ovanpå allt har familjeproblem dyckt upp, jobbiga sådana och det har gjort mig orkeslös, deppig och utan livslust rent allmänt. Jag har i alla fall klarat de långa jobbdagarna trots att jag bara velat lägga mig ner och skrika. Träningen har jag genomfört men inte med all kraft och motivation. Maten har blivit lidande då jag tryckt i mig en del dumma saker för att ens hålla mig vaken på jobbet.