Trots dessa klocka ord är det något inom mig som gett upp. Gett upp om att nå målet jag var så beslutsam att göra i vintras, få en kropp jag kände mig bekväm i bikini. Jag har tappat fokus förvränga gånger under detta året och godiset har tagit över för att lindra ångest och stress. Jag kommer helt enkelt inte få den kropp i sommar som jag såg framför mig. Det suger så sjukt men jag har bara mig själv att skylla. Det är en riktigt stor ångestklump som ligger över bröstet på mig, dels när jag ser alla andra med sina superkroppar på insta och också när jag tänker på att alla andra tror att jag säkert ser mycket mer vältränad ut. Okej, nu var inte mitt mål magrutor och svällande muskler utan bara en slank kvinnlig kropp med kurvor på rätt ställen. Jag känner ganska stor skam över detta kollar mig inte i spegeln längre. Jag vägrar nog att se spegelbilden då jag kommer mötas av det som jag hatar för det är bara de dåliga sakerna jag ser. Jag kommer aldrig vänja mig vid fett på fel ställen, putande mage och celluliter. 

Trots detta så tänker jag inte ge upp träning och kost. Jag brinner för träning och kost. Det är min livsstil och mitt intresse. Det ger mig så otroligt mycket! Jag är ändå otroligt nöjd över vart jag ör idag för det trodde jag inte för några år sedan. Att vad jag stoppade i mig skulle bli så viktigt och intressant och att träning skulle kunna få mig att må så bra! Jag hoppas att jag aldrig kommer sluta med detta hur gammal jag än blir.